Det finns få saker som är lika spännande (på gott och ont), som när någon kommer på överraskningsvisit.
Men vad är då att föredra, ett pling i dörrklockan eller ett par rejäla knackningar?
Personligen känns det mer ordentligt & propert med knackningar, man blir liksom säker på att det är en hederlig person bakom dörren. Men själv ringer jag alltid på klockan, av någon outgrundlig anledning. Trots att plinget är så hjärtattacksframkallande (jag hoppar till varje gång posten dimper ner också).
Vad föredrar du? Är du en dörrknackare eller påplingare?
Jag vet for a fact att Ileea alltid knackar. Kanske det är en association som bidragit till min nuvarande åsikt.
.
.
.
PS. Jag blev så till mig att byxorna sprack. Ungefär 20 cm. Faaaeeen.
katarhino 
kata, det är ju bara polisen och sekter som ringer på klockan.
p.s. om det hörs dåligt brukar jag ringa och sedan knacka en melodi, så man ska förstå att det är en tolvåring och inte myndigheterna.
Jag är en plingare. Plingar också extra hårt, inga klena pling från mig, så att den bakom dörren säkert hör! Kan ha att göra med att jag mest plingar på min gamla morfars dörr när jag plingar…. Nåjo.
Men jag håller med om att pling är rätt otäcka. Jag tror alltid att det är någon som är arg. Men sen igen, inte tycker jag om när folk knackar på min dörr heller.
Whaaat…vad är grejen med att knacka om det finns ringklocka? Nä hörru..
Det är ju knackandet som låter otäckt. Stora stygga myndigheten kommer och tar dig, typ.
tycker att det är mera klassiskt att vråla perkele, iställer för ringa på eller att knacka :D
Ileea här kan kanske förklara sig. Det är som både kata och hipsu konstaterar, plinget av en ringklocka är både skrämmande som i läskigt och skrämmande som i hjärtattackframkallande. Knackningar är dessutom mer personliga, då man kan variera dem och folk kan börja känna igen ens knackning. Då blir det överraskningsvisiterna mer på gott än ont.
Det finns dock två undantag. Jag ringer på dörren till mina morföräldrar, för det är jag uppvuxen med. Och sen roades jag storligen av att ringa på min väns f.d. elektroniska ringklocka. Batteriet hade nästan tagit slut, så ringklockan lät mest som en sluddrande, full rocksångare!
Whoa, jag insåg inte att det råder så stora meningsskiljaktigheter kring detta!
Petter –> Kudos, jag älskar knackningsmelodier!
Hipsu –> Hmm, kanske vi båda borde övergå helt till knackandet?
Lustis –> Se det mer som att du har en valmöjlighet! Jag riktigt bad folk att knacka istället för att ringa på min gamla dörr, eftersom att det var ett sånt där äckligt elektriskt "beep" istället för pling.. Vågade aldrig öppna dörren då det ringde!
Kaijtsu –> Jag tror myndigheterna sparkar hellre än knackar.. been there done that!
tjeena –> Tja, uppmärksamhet får du definitivt. :-D
Ileea –> Jag känner igen dina knackningar. Det är fint!
Ringklockan sucks !
Bäst är det om nån ringer dig med mobilen och säger: -Öppna jag är bakom din trappdörr. xD
Hahaaa, nejmen det förstör ju spänningen! Helst skall titthålet också vara helt grumligt så man inte har någon aning om vem som vill in :-D
Jag borde börja med en slags signaturknackning, som endast mina vänner vet om. Så att om jag knackar hos t.ex Ileea i Åbo så vet hon att "Jaha, det är Varg på dörren".