Ultrahurt

Konstiga nycker kan leda till goda saker, oftast går de i stöpet totalt om man är Kata. Dagens påhitt vet jag inte om ännu, det får tiden utvisa.
Sent hemkommen från arbete och dylikt insåg jag att resekortets utgång sker just idag. Velocipeden har stått framme för väder och vind hela långa vintern, begravd i snömassor från topp till tå, så den har sett väldigt ledsen ut väldigt länge nu. Den degiga kontorshjärnmassan tog ett skutt och bestämde att nu jävlar, nu är det dags! Så utrustade jag mig med leatherman, kedjeolja och cykelpump, och konfronterade den stackars peden. Snabbt gick fixandet ju sist och slutligen, och en liten provtur måste ju definitivt köras.

I rask takt bar det iväg, längre och längre, snabbare och snabbare susade jag fram. Till slut hade jag trampat dryga fem kilometer, som en testrutt. Kinatossor och en tunn tröja. Kedjeoljan och Leathermanen fortfarande med, i en magväska. På hemvägen vek jag in hos en vän och lånade en jacka, trots en överhettad kropp. Slutsaldot blev nästan 12 km, efter en motionspaus på jag-vet-inte-hur-länge.
Cykeltjusningen är här igen, men troligen blir jag snart sjuk. Spontana infall leder till bra insikter, men ofta även spontanitetskonsekvenser.


PS.
Alltid när jag trampar i uppförsbacke tänker jag på den här filmen.

Bildkälla

 

Annonser
Ultrahurt

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s